Söndagens svenskspråkiga sång

MOONICA MAC - STARK & SÅRBAR

Söndagens svenskspråkiga dikt

Bördan

Jag längtar,

och jag vet vad som tynger mig med längtan,

vad som lägger längtan under mitt hjärta

som en ofödd:

dina läppar,

att de en gång måtte tungt pressa mina,

som molnet pressar den evigt bundna horisonten.

Stina Aronson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.

Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero.

Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytesskolor/missionsstationer. 

Jag vill att de ska bibehålla en komplett och god svenska, istället för att bli bleka och okunniga USA-kopior.

Engelska lär de sig garanterat ändå i svensk skola.

Då IES även leder den mindre smickrande glädjebetygsligan, tillmäter jag deras betyg lika mycket värde som pappret som omsluter hylsan i toalettrullehållaren.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där.

- Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.

Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet när det gäller trygghet och studiero. Det är bara att söka på nätet för att få detta (samt tillbudet vid Stefan Holms korta lärarvikariekarriär) bekräftat! 

 Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0

Märk väl: Medelbetyget!!

Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med det mesta kring IES - En kraftigt överdriven kuliss med ett mindre vackert innehåll!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonarter, många rytmer. Och så är det också i världen med alla språk. De har sina egna rytmer, klanger och färger som är det egna. All denna färgprakt och all denna musik går förlorad när likriktning tar över.

De olika språken har hittat upplevelser som är unika men som skänker mänskligheten vidgade perspektiv och nyanser:

Japanska: Tsonduku: att låta en bok förbli oläst efter att ha köpt den.

Japanska: Wabi-sabi: att se skönheten i det som är beh'ftat med fel och brister.

Jiddisch: Trepverter: en kvick kommentar man kommer på när det är för sent att använda den.

Portugisiska: Saudade: känslanatt längta efter någon eller något som man älskar men som är förlorat.

Tagalog: Tilgi: fjärilar i magen när det ska ske något romantiskt

Italienska: Commuovere: betyder ofta rörande men hänvisar direkt till en historia som rörde till tårar.

Yagan, Eldslandet: Mamihlapinatapel: En ordlös blick mellan två människor.

Tingo (Påskön). att låna av grannen tills du har det mesta av hans grejer.

Jämtska: Agasamt: respektingivande men också mer. Som att bli bjuden till kungen på fest och man blir smickrad och stolt men man är också orolig för hur man ska klara det.

Och så våra svenska, påtår, tretår,kafferep och fika förstås.

Detta var bara några anektdotiska exempel på den rika flora som finns i våra språk, oavsett hur "stora" de är.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:

”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för sin likhet med fornnordiskan och ligger närmare isländskan eller färöiskan än själva svenskan. Detta beror på att språket inte har förändrats lika mycket som svenskan har gjort sedan urminnes tider.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade svenskar kan följa direktsändningarna från EU-parlamentet.)

Personligen tycker jag, att det viktigaste skälet till val av svenska för politiker i internationella offentliga sammanhang sällan kommer fram. Man skall nämligen ALLTID utgå från, vem som är uppdragsgivare. Och för rikspolitiker från statsminister och neråt är det ALLTID den egna valmanskåren och i realiteten den svenska nationens medborgare. Detta kollektiv skall på individnivå på bästa sätt kunna förstå politikerns budskap, sammanhang och detaljerade argument. Varför då? Jo den representativa demokratins kärna är, att kunna utkräva ansvar av de valda representanterna i nästa val. När Andersson och Marin talar med varandra på en offentlig presskonferens om en möjlig förändring av vår tvåhundraåriga säkerhetsdoktrin genom en möjlig ansökan till NATO-medlemskap, borde det sitta i ryggmärgen, att Magdalena Andersson ENBART talar svenska och Sanna Marin svenska eller finska, naturligtvis med simultantolkning av helheten till respektive språk. Om intresse finns för en engelskspråkig publik, så är det bara att sätta in engelskspråkig simultantolkning - eller tyskspråkig, franskspråkig, polskspråkig etc. För att tala om en så viktig fråga offentligt borde det sitta i ryggmärgen på en statsminister och alla andra valda representanter att ALLTID tala enbart det språk man själv behärskar bäst och ger störst förståelse hos uppdragsgivaren, dvs valmanskåren. Tänk, om Magdalena kunde fatta, hur hon kan hämta enkla politiska poäng genom att enkelt tala om för internationella journalister, att ”jag riktar mig alltid först till min valmanskår, och därmed TALAR JAG ENBART SVENSKA. Ni får använda duktiga tolkar, som finns i stor omfattning”.

Lars F.

(Denna nätdagbok är knuten till nätvverket Språkförsvaret)

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.

Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universiteten i Prag och i Flensburg för att föreläsa om språket som allt fler i världen anser att Sverige måste erkänna som ett språk. Detta med bakgrund av att både Europarådet, den internationella organisationen SIL och Etnologue och många lingvister och forskare redan erkänt språket.

Föreningen Ulum Dalska får ständigt nya inbjudningar av universitet och nya artiklar i internationella publikationer som vill höra mer om språket och vår kamp för dess överlevnad.

Här är en länk till Siljan News, som skrivit en artikel om den senaste universitetsresan för föreningen, till Flensburg.  

Nedan en länk till den chilenska nättidningen Tarpan, som skrev en stor artikel om älvdalskan och Ulum Dalska som firar 40 år den 1 juni i år.

https://tarpan.cl/articulos/elfdaliano-la-lengua-nordica-que-busca-sobrevivir/

Är det inte dags att Sveriges riksdag och regering också erkänner älvdalskan snart?

Frekåelsningger/Vänliga hälsningar

Björn Rehnström,

styrelseledamot i Ulum Dalska ( som betyder: vi ska prata älvdalska. )

Tel 070- 688 68 44

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)